Arvskiftet går inte alltid på plus

Vid arvskifte förväntar man sig ofta att resultatet för arvingarna ska gå på plus. Det är dock inte alltid fallet.

För arvingarna kan det vara en tråkig överraskning om dödsboets tillgångar inte räcker till att betala skulderna – i synnerhet om det inte har funnits närmare information om dödsboets verkliga ekonomiska situation.

– Ett dödsfall upphäver inte ett skuldförhållande. Skulderna förblir oförändrade och borgenärerna har fortfarande rätt att få sina fordringar betalda, påminner OP:s jurist Anna Junna.

Enligt ärvdabalken kan avvittring eller arvskifte förrättas först efter att boets och den avlidnes skulder har betalts eller betalningarna tryggas av en borgensförbindelse eller någon annan säkerhet.

– Det betyder att man först betalar skulderna och därefter skiftar arvet, om det finns något kvar att skifta. Om saldot är negativt, är dödsboet fortfarande gäldenär. Huvudregeln är dock att delägarnas ansvar begränsas till beloppet på kvarlåtenskapen, vilket innebär att de inte blir personligen ansvariga för skulden, förklarar Junna.

Ett svårt överskuldsatt dödsbo kan dock stå inför t.o.m. en konkurs.

Vid arvskifte uppkommer det också situationer där dödsboet till exempel har pantsatt en bostad eller fastighet som säkerhet för något annat lån. Det kan till exempel handla om ett barns bostadslån.

Även i detta fall förblir pantsättningen oförändrad, men i stället för den avlidne är det dödsboet som ställer säkerheten.

– Det lönar sig att nämna en sådan borgens- eller pantförbindelse också i bouppteckningsinstrumentet. I praktiken försöker man dock arrangera om säkerheterna. På så sätt kan eventuella testamentsförordnanden verkställas och arvet kan skiftas, säger Junna.

OP sosiaalisessa mediassa