Ett hem på hjul

Enligt Jenny Skoglund behöver ett hem inte alltid vara ljust och rymligt. Det viktigaste är att det är hemtrevligt och skönt, precis som 20 kvadratmeters Leikstugon, som hon bygger.

Vid en smal skogsväg mellan två byar står ett litet lavendelfärgat hus. Vi befinner oss i Kristinestad i Österbotten. Huset är bara 20 kvadrat, men blicken fastnar vid den trevliga helheten som står bland rödmålade gårdsbyggnader.

Det är ”Leikstugon”, lekstugan, Jenny Skoglunds, 33, framtida hem. Jenny bygger huset färdigt på sin fars gård i Kristinestad och flyttar sedan huset till någon annan ort i Finland där hon vill bo en längre tid. Och om det blir aktuellt med att flytta, tar hon huset med sig. Det går lätt, eftersom huset går på hjul.

I framtiden vill Jenny bo i lugn och ro på en liten ort tillsammans med katten. Hon planerar att fortsätta jobba som bokförare i Helsingfors, men på fritiden vill hon njuta av naturen i Östra Nyland.

– Jag drömmer om att få lyssna på asplövens sus genom takfönstret, när jag vaknar på morgonen.

När Jenny stiger in genom dörren till sitt lilla hus ser hon hela bostaden på en gång. Eller egentligen den framtida bostaden, för huset är ännu inte färdigt, särskilt invändigt.

I nedre våningen ska byggas en farstu, ett badrum och ett L-format kök. Ovanför dem bygger Jenny två loft. Det ena loftet är vardagsrummet – om man kan kalla ett 150 cm brett utrymme för ett vardagsrum – och det andra är sovrummet.

Färger och liv

Bostaden kommer att få en inredning som återspeglar Jennys personlighet. När Jenny bodde i Tölö i Helsingfors, fick hon måla hyresbostadens väggar efter sin egen smak. Tamburen blev rosa, sovrummet fick turkosa väggar, köket blev orangegult och vardagsrummet lila.

– Jag får energi när jag omges av fina färger, säger Jenny.

Hon blir irriterad av den gängse uppfattningen om att väggar ska vara vita för att bostaden ska skapa en känsla av rymlighet. Enligt Jenny ska ett hem vara precis som Leikstugon – hemtrevligt, som ett bo.

– Cozy är ett bra ord för det. Behaglig, bekväm.

”Leikstugon” är allt annat än en lekstuga.

I Jennys minihus är det ändå inte möjligt att leka med färgerna riktigt hur som helst, eftersom energin kan slå över i stökighet. Helheten ska tilltala från första ögonkastet. Huset kommer att ha turkosa färger och olika toner av grönt, så att helheten liknar en fresk.

Visst kan man leva så här

Det viktigaste med att bygga ett minihus är att det ger Jenny möjlighet att ordna sitt boende efter sin egen vilja. Hon behöver inte följa andras exempel och göra som man alltid brukat göra. Att huset är mobilt är inte lika viktigt.

Idén till minihuset fick Jenny när hon bodde i Tölö. Hon blev chockad när hon såg hur mycket bostäderna kostade i området där hon bodde.

– Och även om jag fått en bostad gratis, skulle bostadsvederlaget ha varit nästan lika högt som hyran.

Å andra sidan kändes Jennys pappas lösning, det vill säga en gård med en stor villa, alltför betungande.

På Youtube såg Jenny utländska videor om rörliga minihus, s.k. tiny houses. Hon blev intresserad av idén, även om hon inte kunde tänka sig att bygga ett sådant hus på riktigt.

– Men jag såg att aha, man kan också göra på det här sättet.

Våren 2017 upptäckte Jenny Henry Lokkis minihuskurs när hon surfade på webben, och hon beslutade att gå på kursen enbart av intresse. På kursen fick deltagarna tillsammans lära sig att bygga minihus, och de fick också många praktiska tips och instruktioner. Henri Lokki var en av de första som byggde ett minihus åt sig själv för ett par år sedan, då fenomenet steg i land i Finland.

Ett av fönstren kommer från Jennys mammas sommarstuga, som byggdes på 1930-talet.

Först på kursen förstod Jenny att det är möjligt att bygga små hus i Finland. Det är inte heller obligatoriskt att huset ska kunna flyttas med bil, det går också bra med traktor. Då får huset vara större och stabilare, och det får väga mera. Det bästa var att det i varje fall skulle vara flerfaldigt billigare att bygga ett litet hus än att köpa en färdig bostad.

– Jag ritade genast mitt eget hus, berättar Jenny. Svårast var det att hitta en lämplig trailer att uppföra huset på. När Jenny slutligen hittade en sådan trailer, byggde hon husets stomme på den tillsammans med Henri Lokki i en industrihall i Lålby, Kristinestad, i november 2017. När huset var utvändigt så färdigt att det tålde väder och vind, flyttade Jenny huset till pappas gård i Stångbränn.

Jenny skulle också ha kunnat bygga huset i Helsingfors, där hon bor, men att bygga huset på en liten ort har vissa fördelar.

– Här finns bara ett fåtal aktörer i byggbranschen, och jag vet genast vart jag ska gå om jag behöver någonting. Hon tycker också att det är bra att pengarna går till Österbotten.

Jenny har målat sitt hus med en färg som hon drömt om. Härnäst, innan huset byggs färdigt invändigt, kommer hon att mäta konstruktionerna och att mata in måtten i ett planeringsprogram. Med hjälp av programmet kan Jenny enkelt kontrollera till exempel exakt var elledningarna går, eller var en viss balk finns.

Just nu står huset kallt, men i framtiden kommer hon att skaffa ett värmesystem till det. Ett alternativ är en campingkamin som hon kan ställa undan när den inte behövs.

Jenny tänker inte ta någon stress över projektets tidtabell. Projektet har från första början varit en grej som hon jobbar med när hon hinner. Den som bygger sitt första hus råkar allt emellanåt ut för överraskningar som gör att byggandet drar ut på tiden.

– Till en början tänker man kanske lite naivt att ”hur svårt kan det vara att bygga, egentligen”. När man sedan sätter i gång och bygger, lär man sig att det finns väldigt mycket som man måste tänka på.

OP sosiaalisessa mediassa