Ur vägen!

En trafikundersökning avslöjade en överraskning: cyklister är ilsknare än bilister i trafiken.

Det internationella handtecknet, långfingret, visas oftare i trafiken av cyklister än av bilförare. Andelen bilförare som lätt blir nervösa är 37 procent – och bland fotgängare är andelen lite större. Resultaten framgår av en trafikenkät som OP låtit Kantar TNS Oy göra.

– Resultatet kan bero på att trafikmiljön ofta är komplicerad för i synnerhet snabba cyklister, konstaterar forskningschef Juha Valtonen på Trafikskyddet.

Med en komplicerad trafikmiljö menar han att cykelrutterna är dåligt markerade i innerstäder och att reglerna är oklara. Konflikter mellan bilförare och cyklister är därför vardagliga i många centrumområden.

I Finland har cykling beaktats på varierande sätt i stadsplaneringen. Ett bra exempel är Uleåborg, där det finns över 600 kilometer cykelvägar. En stor del av cykeltrafiken i Finland är koncentrerad till huvudstadsregionen, men Helsingfors kan knappast kallas cyklisternas drömstad.

”Man upplever att det egna utrymmet kränks”

Både bland bilister och cyklister är männen mest aggressiva. En fjärdedel av de cyklande män som svarade på OP:s och Kantars enkät uppgav sig ha visat långfingret åt en medtrafikant. Bland bilister finns något färre fingervisare.

– Det kan vara svårare för en cyklist än för en bilist att få utrymme på vägen, och därför upplever man kanske att det egna utrymmet kränks. Detta kan i sin tur leda till att man visar långfingret, säger Juha Valtonen.

Trots allt håller största delen av trafikanterna känslorna i styr i trafiken. Merparten av bilisterna och cyklisterna beskriver sig själva som lugna i trafiken. Den största enskilda gruppen med bilister, 38 procent, uppger sig vara lugna basbilister. Av de som rör sig med cykel definierar 62 procent sig som trevliga trampare.

Enligt undersökningen har knappt 90 procent av bilförarna gjort sig skyldiga till lindrig fortkörning och närmare hälften har talat i telefon utan hands free-utrustning. En tredjedel av bilisterna har gjort sig skyldiga till grov fortkörning. Samtidigt uppger 90 procent av bilförarna iakttagandet av trafikregler som sin styrka.

De mest frisinnade förarna finns i Belgien

Vid sidan av aggressivitet och andra trafiksynder är finländska förares förhållningssätt till alkohol i trafiken intressant. Tio procent av cyklisterna säger sig ha kört fulla. Bland bilisterna är siffran en procent. Efter en eller två portioner alkohol förändras situationen: Femton procent av bilförarna säger sig ha kört bil efter att de druckit lite alkohol.

– Den europeiska dryckeskulturen har kommit till Finland. Numera är det vanligt att dricka lite vin till maten. Fortfarande på 70-talet var det ytterst sällsynt, säger Juha Valtonen på Trafikskyddet.

Att en av tio cyklister säger att de cyklat fulla låter som en överraskande stor andel i Juha Valtonens öron.

– Det finns väldigt många äldre kvinnliga cyklister i trafiken i Finland. De är kanske underrepresenterade i detta sammanhang. Eller så kör andra grupper betydligt oftare

fulla.

Även om det inte enligt strafflagen är straffbart att cykla full, kan man inte heller påstå att det skulle vara förnuftigt. Om man till exempel orsakar skada när man cyklar full, kan man bli straffrättsligt ansvarig.

Ur ett europeiskt perspektiv är finländarna beskedliga när det gäller kombinationen av alkohol och bilkörning. Valtonen minns till exempel att andelen rattfyllerister i trafikflödet i Belgien är 3–4 procent.

– I Finland talar man om några tiondels procent, säger han.

Förra året deltog Finland i en europeisk trafikundersökning som kartlade bilkörning under alkoholpåverkan. Endast Polen var ordentligare än Finland. De mest frisinnade förarna fanns just i Belgien, där närmare hälften av svararna sade sig köra påstrukna oftare än två gånger per år.

Finlands goda resultat torde vara ett resultat av ett aktivt upplysningsarbete. Med tanke på alkoholkulturen här torde ett europeiskt toppresultat vara en glad överraskning.

Tuoreimmat
Brändää itsesi ja yrityksesi ‒ se siivittää kohti tavoitteita
Henri Alén, Mikko Kuitunen ja Maria Sillanpää kertovat, miten ja miksi yrittäjän pitää rakentaa brändiään.
Suuryritykset ennustivat Suomen talouden kasvun – mitä seuraavaksi?
Euroopan komissio ennustaa Suomelle muun euroalueen keskiarvoa nopeampaa talouden kasvua. Ennusteen mukaan Suomi yltää tänä vuonna 3,3 prosentin ja ensi vuonna 2,7 prosentin kasvuun. Muun...
Masennus vai uupumus, tunnistatko eron?
Pohjola Sairaalan työterveyslääkärin Leif Lindbergin mukaan puhuminen on tärkeä parannuskeino sekä masennukseen että uupumukseen.
7 vinkkiä parempaan ergonomiaan ‒ Pidä huoli asennosta myös liikkuvassa työssä
Repulla, hyvillä kengillä ja asennon vaihtelulla voit pitää kroppasi kunnossa myös työpaikan ulkopuolella.

OP sosiaalisessa mediassa