Ät och bra billigt

Hur kan man minska matutgifterna med flera hundra euro per månad?

Kaisa Eskelinen litar på en månadsbudget och kontantplånbok, medan Essi Määttä är mästare på förmånliga rätter. Båda berättar om sina bästa tips för att spara på matutgifterna.

Plocka bär och svamp och låt bli att köpa hämtkaffe. Jyväskyläbon Kaisa Eskelinen, 37, har alltid irriterat sig på den här typen av spartips.

– Det är inte alldeles enkelt för en stadsboende ensamförsörjare att gå och plocka bär, säger Eskelinen.

Eskelinen var tvungen att lägga om kosthållningen när hon skilde sig för tre år sedan. När det fanns mindre pengar för allting, började hon som mamma till ett treårigt barn använda kontanter för att handla. Kontantbetalning gjorde utgifterna enklare att uppfatta.

– På det sättet insåg jag hur mycket pengar som går åt till mat. Jag märkte snabbt att jag kan spara på matutgifterna när jag inte går och handlar stup i kvarten.

Enligt henne själv är Eskelinen inte den typen som sparar kvitton eller på måndagar planerar vad familjen ska äta på lördag.

Efter skilsmässan lärde hon sig dock att köpa kött, fisk eller andra huvudråvaror för flera dagar åt gången när hon gick och handlade. Samma läror gäller fortfarande, nu som mamma i en bonusfamilj med tre barn. Nu består Eskelinens och hennes mans familj också av 5-, 7- och 13-åriga barn.

Fem personer, 400 euro per månad

Den på förhand överenskomna matbudgeten för två vuxna och tre växelvis boende flickor är 400 euro per månad. Så mycket pengar reserverar de i kontanter för en månad. I kontantplånboken ser man alltid hur mycket som finns kvar när man går och handlar.

Alla barn i familjen bor växelvis och byter hem med en veckas mellanrum. Båda föräldrarna är lärare och de får gratis skollunch på jobbet. Familjen äter frukost, middag och kvällsmål hemma. Under skollov reserverar de 450 euro per månad i kontantplånboken, eftersom matbudgeten också ska räcka till för luncher och mellanmål.

En familj med två arbetande vuxna skulle ha råd att använda lite mer pengar, men de använder hellre pengar på resor och fritidsintressen.

Stressigt att kila till butiken

En budget på 400 euro kräver lite besvär, men är inte omöjlig, säger Eskelinen. Familjen handlar två gånger per vecka i Lidl eller Prisma. Dessutom kan de köpa mjölk ett par gånger under veckan.

– Vi köper köttfärs, fryst sej och strimlad kyckling.

Vi köper väldigt lite helt kött, och det skulle knappast

gå att satsa på ekologiska varor med den här budgeten.

I allmänhet fryser Eskelinen ner kött, fisk och kyckling eller lagar färdiga måltider som hon fryser ner. Hon börjar matlagningen genom att kolla vad som finns i skafferiet. Då behöver man inte gå och handla ovetande.

– Det är lätt hänt att nödinköp blir dyra, och att bara kila till butiken tar alltid lite tid. Att koncentrera inköpen minskar stressen.

I butiken väljer hon rödlappade rabattvaror, om sådana finns.

Eskelinen använder sällan asiatiska recept som behöver till exempel olika kryddpastor. Det skulle lätt gå åt flera euro på dem.

– Jag har ett ganska praktiskt förhållningssätt till mat, men jag vill att maten ska vara god och mångsidig. Vi köper nästan aldrig mikromåltider eller färdiga kycklingköttbullar.

Dagsbudget på tre och en halv euro

Morgongröt fem cent, kaffe och havremjölk sjutton cent, ägg tio cent och indisk kikärtsgryta med ris en euro. Sådana kalkyler gjorde Essi Määttä, 29, från Lievestuore på löpande band när hon och hennes man beslutade sig för att dra ner på matutgifterna.

De sparade tillsammans till en bröllopsresa till Mexiko, och dessutom lade Määttä undan pengar för en resa till Indien med en kompis.

September 2016 levde paret på en dagsbudget på tre och en halv euro, dvs. under en månad använde de sammanlagt 210 euro på mat. Normalt använder paret nästan det tredubbla på mat varje månad.

Att spara på matkostnaderna är inte främmande för Määttä. När hon flyttade hemifrån som 18-åring lagade hon måltider av frysta ärter, majs och paprika, tonfisk och makaroner. Hon visste också från barndomen hur det är att klara sig på lite pengar.

– I min barndom kunde det finnas situationer där vi var tvungna att klara oss med 15 euro för tre personers måltider i en och en halv vecka. När jag som vuxen sparat frivilligt har jag blivit intresserad av nya recept och av att dra ner på kostnaderna, något som jag kan sluta med när som helst. Tvångssparande var däremot frustrerande och ibland desperat, jämför Määttä.

Mycket vegetariskt

Det lyckades att leva med en dagsbudget på tre och en halv euro i en månad, då Määttä och hennes man planerade måltiderna noga och hade möjlighet att använda mer tid än vanligt på matlagning.

– Vi gjorde upp en veckoplan och handlade bara en eller två gånger per vecka. På söndagarna gjorde vi stora mängder av två olika rätter, som båda räckte till för till exempel tre måltider. Vi såg också till att äta all mat vi köpt, säger Määttä.

Paret bakade bröd själva och innan de gick till butiken kontrollerade de vad de hade färdigt hemma. Om ett halvt kålhuvud blev över från en kållåda, användes det nästa dag i en sallad eller soppa. Batatmosrester passade bra för batatplättar. De plockade också bär och svamp. Till lunch hade de med sig egen matsäck.

Många förmånliga måltider var vegetariska. Det var visserligen ingen stor insikt, eftersom Määttä, som arbetar som företagare inom välfärdsbranschen, också i övrigt äter mest vegetariskt.

– Vi använder alldeles för mycket naturresurser hela tiden, motiverar hon sin kost.

Kall mat i bilen

Määttä var inte tvungen att kompromissa med att maten skulle vara hälsosam, men det gick åt mer tid än vanligt till matlagning och bakning under sparperioden, cirka sju timmar per vecka. Det är en timme mer än normalt.

Arrangemanget kräver även lite annan möda. Under två arbetsresor på tre dagar skulle det till exempel ha varit enkelt och bekvämt att äta på restaurang.

– Jag hade med mig ett litet kylskåp med färdkost för hela arbetsresan i bilen. Eftersom jag inte hade någonstans att värma upp maten, så åt jag den ofta kall, säger Määttä.

Under sparmånaden märkte hon att människor ofta bjuder varandra på mat. Det gjorde det mycket lättare att leva på en liten budget.

– På möten bjuds det ofta på kaffe och te, ibland också smörgåsar. Två bekanta kom med squash till oss.

Määttä och hennes man kommer strax igen att börja spara på matkostnaderna. Den här gången är incitamentet inte en resa.

– Vi vill spara till en ny bostad.

Essi Määttäs tips för att spara på matutgifterna

Määttä, 29, köper mat åt sig själv och sin man.

  • Se efter vilka ingredienser du har hemma och bygg upp måltiderna kring dem när du planerar maträtter.
  • Släng inte bort mat. Varje finländare slänger bort i genomsnitt 20–30 kg mat per år.
  • Ät mer vegetariskt. Många vegetariska rätter är billigare än köttfärsrätter, för att inte tala om fiskrätter.
  • Om du är van vid att äta på restaurang, ta med mer egen mat och husmanskost. Ett extremt exempel: om man regelbundet har med sig matsäck för en euro och inte äter restauranglunch som kostar över tio euro, kan man spara upp till 2 400 euro per år.

Kaisa Eskelinens tips för att spara på matutgifterna

Eskelinen, 37, bor i Jyväskylä och köper mat åt en bonusfamilj bestående av två vuxna och 5-, 7-, och 13-åriga växelboende flickor.

  • Köp en femliterskastrull, så att du kan göra stora satser och frysa in mat.
  • Gröt är mycket billigare än müsli och flingor till frukost och kvällsmål. Det är enkelt att koka risgrynsgröt i en dubbelbottnad kastrull.
  • Barn gillar enkla och billiga rätter, som fisksoppa på djupfryst sej och släta grönsakssoppor.
  • Köp grönsaker enligt vad som är billigt.
  • Laga mockarutor eller stek plättar på godisdagen. Det blir billigare än godispåsar och glass.

Även MTK har använts som källa för artikeln.

Tuoreimmat
Totta vai tarua? 8 väitettä kyberturvallisuudesta
CGI:n kyberturvallisuuskonsultti Jyrki Huhta katkoo vääriltä tietoturvauskomuksilta siivet.
Kim Heiniö: Trendien mukana täytyy kehittyä jatkuvasti
Ravintoloitsija Kim Heiniö jakaa videolla vinkkinsä, miten pysyä mukana ravintola-alan trendeissä.
Kuinka kasvattaa lapsesta fiksu rahankäyttäjä?
Käteisen käyttö vähenee ja digitaalinen raha on tätä päivää myös yhä nuoremmille lapsille. Viimeistään siinä vaiheessa kun lapselle hankitaan oma maksukortti onkin hyvä opettaa lapselle...
Tarinoita ja tahtoihmisiä
Satavuotiasta Suomea juhlittiin ansaitusti viime vuonna. Tänään juhlitaan keskisuomalaista yrittäjyyttä, kun perinteinen maakunnallinen Yrittäjäjuhla kokoaa yrittäjät ja sidosryhmät Jyväskylän...

OP sosiaalisessa mediassa